Kategoriarkiv: Miljö och klimat

Skräp som energipåfyllare

När min vän Marie och jag gick förbi ett visst skogsparti sänktes vår energinivå varje gång. – Så trist här ser ut! Att folk slänger plastpåsar, de bryts ju aldrig ned! Äckligt!

Så en dag utrustade vi oss med långskaftade plockare och påsar – och tog helt enkelt upp skräpet. Det tog tid, för det visade sig vara lite mer än vi trott, men så fint det blev!

Promenaden i samma skogsparti blev från den dagen en energipåfyllare. – Gôtt, så FINT det är i skogen nu! Se så mossan skimrar och glänser.  Hör hur fåglarna kvittrar.

Vi döpte denna aktivitet till ”Power-Picking” – gå med i rörelsen du med!

Västsvenska paketet – ett stort och viktigt steg framåt

Personligen gör jag alltid ”listor” inför svåra och komplexa beslut. Plus och minus. Antalet på vardera sidan spelar mindre roll, men man får en god överblick av vad som väger mot vad. Vissa minus kan gå att åtgärda, andra inte. När det gäller Västsvenska paketet ser de största vikterna ut så här för min del:

MINUS-SIDAN PLUS-SIDAN
Stora vackra unika träd offras.

–          Men nya träd planteras, ger föryngring i trädbestånden och tar upp koldioxid.

Tåg blir ett attraktivt och miljövänligt transport-val i vår del av världen
Framkomlighet försämras och buller ökar i vissa delar av staden under en tid. Miljön, hälsoläget, klimatbelastningen och framkomligheten blir bättre av minskad biltrafik i Göteborg.
Det kostar mycket pengar.

–          Men fördelningen blir rättvisare med trängselskatt som en del av betalningen, jämfört med alternativen. Göteborgarna betalar 1/3 istället för allt. Ekonomiskt svaga grupper betalar mindre än starka.

Göteborgs centrala delar kan bli attraktiva att vistas i. De kan byggas ut med bra kollektivtrafik, gång- och cykelstråk ovan jord, eftersom Västlänken fördelar de stora reseströmmarna under jord.
Staden ligger på lera.

–          Men det var även fallet när Götatunneln byggdes, nu finns den erfarenheten med i planering och bygge.

Större utbud av tillgängliga arbets-, utbildnings- och boendemöjligheter för göteborgare och västsvenskar. Det gäller såväl för in- som utpendlare.

För mig är det uppenbart att vi som politiker måste tänka både kort- och långsiktigt, skapa en god stad idag och planera för de som ska bo och verka i Göteborg även i framtiden. Jag känner mig trygg med att arbetet kommer utföras med bästa tillgängliga kunskap. Plus-sidan väger tyngst!

Det låga oljepriset – ett praktexempel på lose-lose

Hur länge skall hoten mot våra livsvillkor försummas?Klimatförändringarna gör sig alltmer påminda med försämrade möjligheter för människor att försörja sig. Senast varningen från USA med ”80 procents risk för en torka som varar i 35 år under detta sekel” enligt en forskare vid Cornell University (DN 13/2). Förstås med katastrofala följder för jordbruksnäringen! Från Brasilien liknande varningar. Och Afrika, som vi förfärande nog tycks har blivit så vana vid att vi knappt höjer ögonbrynen längre.

Samtidigt som klimathotet gör sig påmint i språng, är oljepriset lägre än på länge. Det innebär att precis de investeringar som behövs som mest: solkraft, biogas, vindkraft, anses vara mindre ”lönsamma”. Ett högt oljepris och en förväntan på ett ännu högre dito gör kalkylerna fördelaktiga för alternativen. Ett lågt oljepris motsatsen. Dessutom riskerar oljekonsumtionen i sig snabbt att stiga med det låga priset. Ett praktexempel på lose – lose.

Människans förnuft tycks som en späd sopran, när ekonomin låter sitt öronbedövande vrål ljuda. Förnuftet förstår att vi snabbt måste få bort alla tankar på mer exploatering av fossila källor, där oljesand är det senaste förfärliga tillskottet. Vi måste snabbt få de helt nödvändiga klimatinvesteringarna att bli av. Låt förnuftet bli en högljudd, välstämd och massiv kör som överröstar den kortsiktiga ekonomins vrål!

Varför gjorde vi inte mer, medan vi kunde?

Förutom förmågan till kärlek och hat har vi människor begåvats med förnuft. Förnuftet har en mycket bred räckvidd och vi har själva ett stort ansvar. Om vi använder förnuftet. Eller inte.

Mätningar, bedömningar, kritiska granskningar, debattvågor som går höga. Forskningen förser oss med allt detta genom sin metodiska ”kalla” arbetsförmåga. Klimatforskarnas slutsatser har redovisats sedan 1990 var 6:e år. Varje gång med ökad förvissning om att det är vi som lever nu som blivit en naturkraft att räkna med. Vi är fler än någonsin och vi är extremt ”duktiga” på att dra resurser ur naturen. ”Antropocen” kallas denna tid ibland.  Som med alltför hög hastighet ändrar klimatet, det som jämte våra naturtillgångar är allt för vår egen överlevnad.

Vilka arter är snabba nog att anpassa sig till klimatzoner som flyttas? Troligen inte primater, våra närmsta släktingar. Troligen inte de flesta gnagare, träd och växter. De klarar visserligen också anpassning, men inte i den rasande fart som krävs för att hänga med i antropocens tidevarv.

Många insekter är däremot extremt duktiga på snabb anpassning. Tät och hög reproduktion, med ett stort svinn, är framgångsfaktorn som ger just insekter hög överlevnad.

Vad innebär det att leva som människa i en tid, där inte ”bara” extremväder, översvämningar och minskade skördar innebär nya utmaningar? Utan där själva moder natur, som förser oss med allt vi behöver, snabbt ändrar skepnad.  Vi spelar tärning med framtiden!

Vi vet idag väldigt väl vad som krävs för att lindra detta tärningsspel. Undvika att tärningen hamnar på de värsta utfallen. Det handlar bara om att använda vårt förnuft och ställa om samhället. Byta fossilt mot förnybart. Bryta vanor som tär på moder natur. Utveckla vår medmänsklighet, påhittighet och våra passioner.

Istället för rubrikens trista budskap ska vi kunna säga till våra barn:  Vi vände utvecklingen, för att vi visste och kunde!